Här sitter jag genomsvettig med fönstret öppet och inväntar kvällens svalka för att kunna somna. Den här blåklinten är från förmiddagens cykeltur. Med en särskild hälsning till min folkpartistiska och östgötska mamma som fyller år idag! Och vallmoarna i bakgrunden, tja de får väl representera alla Sundsvallssossar runt omkring henne. Kram på dig mamma!
...och här är en av dem. Ett köpekontrakt är undertecknat och handpenningen är betald. 45 kvadrat i centrala Leuven. Absolut ingen flådig våning men p.g.a. läget kostar det MYCKET (lägenhetspriserna i Leuven är enligt hörsägen t.o.m. högre än i de Bryssel). Tack till mina föräldrar och Fortisbank som gör detta möjligt! Jag anser mig ändå ha haft tur med priset, för efter månader av letande har jag inte hittat någon annan lägenhet för ett överkomligt pris som jag kan tänka mig att bo i på sikt. Och extra kul är det att två kompisar till mig bor i samma hus! Att köpa en bostad för första gången är väl alltid en utmaning, särskilt i ett land som man inte är uppvuxen i. Nya begrepp som notaris och syndicus som jag inte ens vet hur jag ska översätta till svenska. I torsdags var jag i alla fall på årsmöte på det som motsvarar bostadsrättsföreningen. Lite rörigt, mycket kacklande och efter 3,5 timmar gick jag. De har visst haft problem med organisationen, men det börjar glädjande nog att komma på fötter lagom till att jag flyttar in. Flytten blir förhoppningsvis i september när min notaris har rett ut allting. Ja, fråga mig inte om några detaljer runt det, är ni snälla....
Här börjar Sydeuropa, någon mil söder om Leuven.
I söndags kväll fick jag ett ryck och åkte på en något längre cykeltur än mina vanliga rundor. Jag bestämde mig för att passera språkgränsen (och därmed också ta mig utanför mitt vanliga cykelnätverk). Att passera en språkgräns är naturligtvis spännande och jag kan inte få nog av det trots att jag har bott här nu i över 7 år. Jag tittade nyligen på Svenska Dialektmysterier om skånska och följde med Fredrik Lindström upp genom bokskogarna i norra Skåne som förr utgjorde gränsen mellan Sverige och Danmark (och därmed mellan Sverige och kontinenten). Men det är ju ingenting i jämförelse med det här! Det här är ju egentligen gränsen mellan Nord- och Sydeuropa. Gränsen mellan germanskt och romanskt, mellan trygg men tråkig (och ibland aggressiv) ordning och störande (men ibland sympatiskt) kaos. Och väl ute ur det välborstade Flandern med sina cykelhjälmsprydda atletiska cyklister var den enda medcyklist jag mötte mycket riktigt en lite sluskigare, avspänd typ med ölburken i högsta hugg. Honom nändes jag naturligtvis inte ta kort på, men han har etsat sig fast på min näthinna! |
Archives
March 2019
Categories |