...var det idag, men flygplan och skyskrapor ägnade vi inte en tanke, eftersom vi var alltför upptagna med att turista i Stockholm. För- (och för några av oss även efter-)-middagen gick i fotografins tecken. För mig var det första gången på fotografiska museet och jag blev inte besviken! Eftermiddagen bjöd på en båtfärd runt Djurgården och J och jag styrde sedan kosan mot Moderna Museet och en utställning om fotografen Francesca Woodman som jag hört talas om på Kritiken på P1. Tänk att någon som levt ett så kort liv hade så stort inflytande på fotokonsten. Och hur kommer det sig att man gör slut på sitt liv efter knappa 23 år fastän man är så snygg och begåvad? En fråga jag aldrig kommer att få svar på. Det var en gripande utställning.
Efter deluxe-köttbullar och annat gott (mitt belgiska sällskap är som alla belgare beredda att investera i god mat!) på krogen Pelikan åkte vi till Stadsteatern och avnjöt showen Elvis på svenska med tjejbandet Fröken Elvis. Åtminstone mina förväntningar överträffades: de var musikaliskt träffsäkra, folkliga utan att vara "hellre men bra", breda utan att vara ytliga. Verkligen ett kul evenemang att ta med såväl svenskstudenter som icke-svensktalande till. Elvis' musik är ju ett universalt kulturarv som bjuder på igenkännandets glädje för de flesta. Och i den här tappningen kändes musiken dessutom "äkta svensk"!
Efter deluxe-köttbullar och annat gott (mitt belgiska sällskap är som alla belgare beredda att investera i god mat!) på krogen Pelikan åkte vi till Stadsteatern och avnjöt showen Elvis på svenska med tjejbandet Fröken Elvis. Åtminstone mina förväntningar överträffades: de var musikaliskt träffsäkra, folkliga utan att vara "hellre men bra", breda utan att vara ytliga. Verkligen ett kul evenemang att ta med såväl svenskstudenter som icke-svensktalande till. Elvis' musik är ju ett universalt kulturarv som bjuder på igenkännandets glädje för de flesta. Och i den här tappningen kändes musiken dessutom "äkta svensk"!