För en vecka sedan kom jag hem från Paris! Det var verkligen på tiden att besöka staden efter tre års bortavaro. Terrorattentat och elände fick mig bara att längta dit ännu mer. Jag känner mig så hemma där, eftersom det var dit mitt första riktiga storstadsbesök gick när jag var 17 år och eftersom jag varit där regelbundet sedan dess. Min vän Marie har varit där mycket mer än jag, men det var hela 12 år sedan. Så vi hade bestämt oss för att packa lätt och stråla samman i Marais där vi hade fått tag på ett perfekt boende i en Airbnb-lägenhet belägen i 4e arrondissemanget, väldigt nära både Notre dame, Hôtel de Ville och Centre Georges Pompidou.
Både Marie och jag har vänner i staden och vi fick tillfälle att besöka både hennes och mina. Många kära återseenden! Vi fick även en gemensam bekant. När vi satt och åt grekiskt uppe i Latinkvarteren på nationaldagen den 14 juli önskades vi bon appétit av Herr Y som satt ensam vid samma bord. Vi började prata. Det visade sig att han bodde i Belleville i 20e arrondissemanget, ett lagom bohemiskt konstnärskvarter där Edith Piaf växt upp. Han erbjöd sig att guida oss där och vi tackade förstås ja!
Under den knappa vecka vi var i Paris förändrades världen: Storbritannien bytte premiärminister och det skedde ett försök till statskupp i Turkiet. Men det som kom närmast och som förstås kändes obehagligast var det fruktansvärda terrordådet i Nice när en lastbil mejade ner människor som samlats för att fira nationaldagen och se på fyrverkerier precis som vi gjorde i Paris.
Vi återupptäckte gamla godingar som Notre Dame (där vi gick på orgelkonsert), Eiffeltornet med environger där Marie varit au pair i några månader, men gjorde också nya upptäckter som de tre galleriorna, passager kallade, i första arrondissemanget längs rue Vivienne. Där shoppade vi loss på smycken och fick oss en god lunch. Vi fick oss även en katolsk mässa ackompanjerad av en bekantas bekant till Marie, organisten Hampus Lindwall. Vi gick även på teater i Marais och såg en fantastisk stand-up komedi. Sista dagen var jag ensam i staden eftersom Maries flyg gick tidigt och min bil hem till Belgien först senare. Då hade värmeböljan verkligen satt in och satt jag och flämtade hela eftermiddagen på Jardin des Plantes och åt lunch på Parismoskén.